måndag 18 juli 2016

Byggnadsvårdsdag i torpet


I onsdags hade jag massinvation av familj och släkt som kavlat upp ärmarna för att hjälpa mig med lite torparbete. Själv hade jag förberett deras besök ett par dagar genom att röja, plocka undan, inhandlat penslar, färg, kitt och en massa annat som var bra att ha till hands.

Det målades, kittades, spacklades, drevades, spikades, lerklinades och det fixades med diskmaskin, spisar och ugn. Vilken fröjd, vilken glädje. Och det bästa av allt är att de inte blev avskräckta...de kommer tillbaka, snart.


Drevning av väggarna innan lerkliningen påbörjas.



Stark arbetskraft. Syrran målar foder och en vägg i badrummet.



Lerklining i rummet.



Ugnen installerade och då kunde vi få varm blåbärspaj.



Målning av hallen. Och nej, nej, nej...det ska inte bli vitt alltihopa.



Lerklining i såtarna för vindtätning i rummet.



Jag hade förberett med lappar i varje rum där olika sysslor fanns nedplitade.
 Det vara bara att gå runt, läsa och välja.




Det skrapades dörrar.



Efter den här intensiva dagen var det dags för ryggläge.

lördag 25 juni 2016

Glad midsommar!


Igår så välbesökt, omsvärmad och beundrad. Idag öde och ensam. 
Lite vemodigt kanske, men sådant är livet för en midsommar-stång. 




Bilderna är tagna från Kareby hembygdsgård där jag är engagerad och jag ingår också i hembygdsföreningens styrelse. Sedan några år tillbaka är vi troligtvis den hembygdsförening med lägst medelålder i landet (bara en kvalificerad gissning). Vi är en salig blandning av yngre och äldre, män och kvinnor, med olika bakgrund, intressen, erfarenheter och kunskaper, men det vi har gemensamt är bygdens kulturhistoria och traditioner. De senaste åren har vi också flyttat fokus och blivit, i mina ögon, en mer "modern" och framtidsinriktad institution i bygden. Så som jag ser det: en länk mellan det gamla, bygdens historia, tradition och det som komma ska.Vi har numera en ambition att locka främst vår yngre invånare. De som en gång ska ta över och i sin tur förmedla det som varit i Kareby. Allt från hantverk, byggnader, levnadssätt, traditioner och miljöer. Det roligaste som finns är när alla åldrar samlas på denna vackra plats. När vi har chansen att visa upp den skatt hembygdsgården och föreningen sitter på. Det är då vi kan skapa ett intresse och en nyfikenhet som (förhoppningsvis) leder till mer kunskap som sedan förmedlas in i framtiden. 


Höjdpunkten på året, då människor i alla åldrar besöker  denna vackra plats, är midsommar. Vi får då besök av (uppskattningsvis) 600-700 personer. Glädje, sång, dans och hembakat genomsyrar dessa hektiska och intensiva 1,5-2 timmar varje år. Det blir en mötesplats för gamla och unga infödda karebyaner, nyinflyttade dito, besökande från både när och fjärran. Det är så fantastiskt att vara en del av detta. 

Jag hoppas även du/ni haft en lika glädjefyll och härlig midsommarafton. 
Fortsatt trevlig helg!





























Nyckeln som leder oss in i framtiden...






fredag 24 juni 2016

Glad midsommar


Här på torpet händer det inte så mycket som du kanske förstår. Ett par verandafönster har jag lyckats få lite styr på, ska bara målas ett par gånger till. 



Ugnen har kommit och är på plats, men ännu inte inkopplad. Och så har jag lyckats få till lite trädgårdsarbete. Jag har grävt några rabarber-öar vid infarten till torpet. Jag har även fått till en rabatt utanför köksfönstret som jag hoppas kommer bli lummig och fin så småningom. I rabatten ståtar en pion i centrum och runt den har jag planterat: fänrikshjärtan, riddarsporre, humle, ramslök, rosenbräcka och karpaterklocka. Jag satte även dit lökarna av klosterlilja och min stora favorit...kungsängslilja. Planen är även att strö lite aklej- och vallmofrön i rabatten och så tänker jag mig lite höstflox. Lite för många sorter kan tänkas, men troligtvis blir det lite självsanering pga av mördarsniglarna som nu invaderat med regnet som kom. Karpaterklockan och riddarsporren verkar ligga risigt till...

Nåväl, det var en kort rapport från torpet och mig. Ha nu en riktigt härlig midsommarhelg!



söndag 13 mars 2016

Köket








Den där väntan är väl i det närmaste över...på köket alltså. Nu är det mesta på plats och här kommer lite bilder på mitt platsbyggda kök. Enkelt, pärlspont, så få standardmått som möjligt och så praktiskt som det bara går. 

De senaste helgerna har jag spenderat med att spackla, slipa och måla köket. Har även ägnat en del tid till att försöka beställa inbyggnadsugnen, men där har jag gått bet. Börjar ana att mitt val (efter mycket tänkande och många kval) inte längre finns att köpa. Nåväl...jag ska försöka lite till. Skam den som ger sig...

Har då även lyckats med klassikern...blanda färgen och glömt hur jag blandat...och inte skrivit ner. Hur ofta har det hänt? Allt för ofta, tro mig. (Skärpning!) Nåväl, sista strykningen får vänta tills ugnen är på plats. Måste ju smälta in fint i inredningen.

Väntar nu på köksbänken och senare ska väl även högskåpet komma på plats. Kyl/frys ska också in i köket så småningom och en liten vägg ska byggas mellan rum och kök, men det får vänta till slutet av våren. Har även en förhoppning om att få till ett lådsystem mellan vedspis och kyl/frys. Praktisk förvaring och väl utnyttjat tomrum. Praktisk och snyggt är min tanke. Vi får väl se...





Lådorna här blir extra djupa eftersom jag anpassat bänken efter vedspisen.



Har blandat Ottossons sandgul och titan-zink-vit.




Toalett


Nu är Separetten inkopplad och kan tas i bruk. Måste bara få till en snygg latrinkompost där jag kan kompostera resterna när toabyttan är full. 

Har lovat kommunen att skicka in ritning och bild när den är klar. Googlade lite och hittade många inspirationsbilder. En kompost kan vara väldigt, väldigt ful, men den kan faktiskt också vara rätt snygg och smälta in i en trädgårdsmiljö på ett trevligt sätt. Den jag hittade och som jag tänker försöka ge mig på att göra är den jag hittade på bloggen: Vadstenatorpet 

Från början hade jag tänkt mig en stor kompost, för både köksavfall och latrin, men efter att ha upptäckt och blivit bokashi-frälst så är ju det inte längre aktuellt.

Problemet är bara att det är vinter och det är kopiösa mängder snö ivägen...så jag får väl hålla mig till tåls en stund då.

Kan under tiden uppdatera mitt minne genom att leta upp kommunens regler för komposten, de brukar ha åsikter även om dylika ting. Och så kan jag ju börja såga upp lite material så det bara är till att sätta igång sen. Här en PDF från med skisser och lämpliga mått och annat att tänka på: Lessebo kommun kompostritning

Regler: 
- finmaskigt nät (6mm) mot skadedjur.
- lock
- botten
- ventilation

Hade även för mig att kommunen hade åsikter om hur tjock isoleringen skulle vara, men hittar ingenting om det.




fredag 22 januari 2016

Så kom då vintern

Efter en november och en december fylld av regnrusk och höstliga innehåll kan en säga att vintern kom som en blixt från klar himmel. I tisdags morse (04.40!) släppte jag ut katten och fick närmast en chock. 

Skulle denna arla morgon ta bilen till Jönköping...det var liksom inte läge att vänta på någon vänlig granne med snöskottningsmaskin. Och snöskyfflen stod trasig och gömd bland all annan bråte i en av bodarna...omöjlig att leta fram och dessutom trasig sedan några år tillbaka. Det fick bära eller brista. Efter att ha sopat och borsta en stund på det som såg ut att en gång ha varit en bil, så kunde jag äntligen klättra in i förarsätet och börja köra. 30-40 cm nysnö och jag började backa. Svängde runt och sedan plöjde sig byggarbilen fram genom snömassorna. Och det gick...ta mig tusan, det gick. Blev förvisso lite sen efter alla snigelköer in mot Landvetter flygplats och Borås, men sen gick det som en dans. Och när jag väl kom hem den eftermiddagen såg det ut så här...


Torpidyllen när den är som vackrast.

Mina snälla grannar hade skottat och plogat hela vägen åt mig efter att jag åkt på morgonen.


Snö ända upp till magen.

lördag 9 januari 2016

Badrumsinredning

Med rinnande vatten i torpet började även inredningshysterin ta fart i mitt inre...möbler...herrejisses...jag måsta börja tänka på möbler och inredning. Badrumsskåp, spegel, förvaring, badrumsmatta, finns det runda duschstänger? Ja, tankarna bara virvlade omkring. 

Har jag kommit dithän att det är dags att fundera över och planera inredning av torpet. Jo då, så är det allt. Kom då att tänka på den där köksbänken som blivit över och som står i landa. Den jag hoppats skulle kunna utgöra den kommod jag behövde i badrummet, men som visade sig vara alldeles för bred. Jag började mäta, åkte ner och hämtade och ställde på plats. Jodå, med lite omsorg, kärlek och lite annan färg så kommer det bli hur bra som helst.

Och ja! Det finns runda duschstänger, för ca 4000:- (hmpf!).

Helt rätt, den är blå, såklart!
Funderar faktiskt på att inte ha skåpsluckor utan draperi istället.
Jag tror det kommer ge ett nättare intryck.
Här tänker jag att den ska stå. Perfekt förvaring.
Och badkaret kommer få plats perfekt.
Dessutom en liten yta att ställa koppen eller glaset, med någonting gott i,
som hör till tvagningen.

söndag 3 januari 2016

Lort-Sverige


Nu kan jag ju inte låta bli. Måste bara skriva ett inlägg om Folkhemmet och lort-Sverige. Nu när jag ändå precis fått in rinnande vatten i torpet.

Som de flesta redan vet är det svårt att hitta ett gammalt hus med badrum. Hygien har inte alltid ansetts särskilt viktigt. Men vad inte många kanske vet är att medeltiden faktiskt var en renligare tid än senare århundraden. Men det dröjde ända fram till mitten av 1800-talet innan de första vattenledningarna började byggas i Stockholm som då var först i landet med att bygga vattenledningar i större skala. Men Stockholm var också en av Europas sista huvudstäder att göra det. London hade sin första vattenledning 1285 och på 1600-talet hade staden flera. 


Det var först under mitten av 1800-talet smuts och lort blev mer förknippat med sjukdom och död. Framförallt bidrog kolerans härjning till denna kunskap. Sverige drabbades av flera koleraepidemier och dessa kom så småningom att förknippas med smutsigt vatten som i sin tur ledde till ett uppvaknande och en vilja att hitta hygieniska lösningar på problemet. År 1861 stod Sveriges första vattenverk klart. 

Badrum i modernare tappning kom inte till Sverige förrän under 1860-talet, men då bara i de mest förmögna hemmen i staden. Detta bidrog till en hygienbarriär mellan fattiga och rika i landet. Industrialiseringen och urbaniseringen är även de två faktorer som drivit på utvecklingen av introduktionen av badrum i Sverige. Under slutet av 1800-talet kunde därför en VVS-industri uppstå som kunde masstillverka tekniken.

Som alternativ till badrum fick de fattigare fortsätta nöja sig med att sköta sin hygien i sjöar, vattendrag och man kunde även uppsöka speciella badstugor som t.ex. Rosenbad, men det vara bara för den som hade råd. Det fanns även s.k. hembad, företag som levererade badtunna och varmvatten i hemmet. Då ställdes tunnan i något utav bostadens rum.

Vattenledningarna drogs till en början till en kran på gården där hyresgästerna kunde hämta sitt vatten. De första vattenledningarna som drogs in i husen var tillverkade av bly och gick till tvättställ och i vissa fall även till badkar. I och med detta uppstod också ett behov av att inrätta ett eget rum för hygien i bostaden.  

Ett stort problem var dock att varmvatten fortfarande inte gick att få ur kranen, först under slutet av 1800-talet uppfanns den första, gasdrivna, varmvattenberedaren. Istället fick man fortsätta värma sitt vatten på traditionellt vis, på sin spis.

Trots att borgerligheten, genom vetenskapliga argument och kampanjer, försökte upplysa andra samhällsgrupper om de nya hygieniska idealen gick det dåligt. Människorna i de lägre klasserna levde kvar i sin smuts och att tvätta händer och ansikte med vatten innan söndagens kyrkobesök var troligen enda gången i veckan detta skedde. Att tvaga sig var troligtvis någonting som endast skedde ett fåtal gånger om året. Och då kan det nog även antas att den årliga jultvagningen skedde mer ur rituellt perspektiv än hygieniskt. Det fanns även en syn på smuts som att den faktiskt kunde skydda mot sjukdom.

I rikare hem i staden användes torrdass inomhus från 1860-talet. I de fattigare hemmen var utedassen fortfarande stället att uträtta sina behov. Dessa dass tömdes och innehållet skickades ut på landet, till jordbrukets jordar och grödor att gro i. 

Runt 1870 var Göteborg först med att installera avloppsledningar i Sverige och strax därefter följde Stockholm. Trots det var Sverige långt efter med att installera vattenklosetter som uppfanns redan på 1500-talet. De första avloppsledningarna i Sverige användes till att bli av med illaluktande spillvatten och inte toalettavfall. Det var inte ens tillåtet att koppla in wc. Men, i slutet av 1800-talet kopplades de första vattenklosetterna till septitankar och 1895 sägs det att det i Stockholm fanns 39 fastigheter med wc-anläggningar. 

I Göteborg kopplades de första vattenklosetterna till det kommunala avloppssystemet 1906 och i Stockholm 1909 då det sågs som en lämplig åtgärd för den hygieniska utvecklingen i städerna. 1930 hade en av fem bostäder tillgång till vatten och avlopp. För de fristående bostäderna var den siffran endast en procent, som hade tillgång till wc och två procent, som hade bad eller dusch.

Under mellankrigstiden påbörjades skapandet av det moderna Sverige. Tack vare Ludvig Nordström och hans radioreportage, Stockholmsutställningen och Sven Wallander och hans HSB och deras påtryckningar kring inrättandet av rinnande varmt och kallt vatten, badrum, tvättstugor mm i bostäderna påbörjades utvecklingen av det svenska Folkhemmet, där det smutsiga skulle byggdas ut och det rena byggdas in. 

”Jag såg människor sammanbo med djuren. Jag såg människor bo i sammanrasade hus. Jag såg människor bo i vad man närmast måste karaktärisera som hålor eller grottor (…) Jag såg brunnar där man både diskade och hämtade diskvatten, och där kreatursspillningen låg på brunnskanterna. Jag såg rum där ormar och råttor kröp in genom spismuren…” Citat av Ludvig "Lubbe" Nordström och hans iakttagelser i lort-Sverige 1938.

Under 1930-talet blir rinnande vatten och badrum standard i HSB:s bostadsbyggen, så småningom även moderna kök och tvättstugor. Även om det blev vanligare med rinnande vatten, tvättställ, badkar och wc som standardutrustning i fler och fler  bostäder under 1940-talet var det fortfarande en tredjedel av dem som saknade badrum. Inte förrän under 1970-talet kopplades de sista stadsdelarna till avloppsnätet. 1980 hade 96 procent  av Sveriges bostäder tillgång till badrum och på landsbygden var den siffran 78 procent.



Lyssna också på: När folkhemmet städades fram
Se även filmen: Toalettens historia





lördag 2 januari 2016

Bästa dan på hela året


Dagen som idag är kan bli den bästa på hela året, trots att vi bara påbörjat 2016.

2015 var i många avseenden inte mitt bästa år, inte ett särskilt bra år alls för att vara helt ärlig. Så underbart då, att detta nya år börjat så himla bra. Idag kom rörläggaren, äntligen. För första gången i torpets historia finns nu rinnande vatten, både varmt och kallt. Det är en milstolpe för både torpet och för mig själv. 

Undra hur länge jag kommer famla efter den där vattendunken innan vanans makt släpper och nya vanor tar vid. Och jag funderar också över hur länge känslan av att "slösa" vatten, rinnandes ur kranen, kommer sväva i mitt inre. Hur som helst, den varma och underbara känslan i min kropp av att numer ha ett torp med modern standard, gör att jag bara går omkring här i torpet och myser med ett fånigt leende på mina läppar. En av de största dagarna i mitt husbyggarliv.

Det rinner vatten i köket.
Jag kan faktiskt numera ta en dusch i torpet om jag så vill.

Badrumsblandaren köpte jag på Blocket.
Kommoden, står på plats, men har ännu inte inkopplat vatten.

Här är även vattenrören på plats.

Och även toan har kopplats på sin tank.

God fortsättning på det nya året


Mitt nya 2016 har börjat hur bra som helst. Igår var kökssnickaren här och idag kommer rörläggaren. Hoppas det fortsätter i samma anda. 



Idag hoppas jag det ska bli ordning på det här. Under vvb ska tvättmaskinen stå.

En skiljevägg ska upp, mellan kommod och vvb och tvättmaskin.