100-åringen som fick nytt liv

Eftersom jag fick så fin hjälp med tändaren till pellen i helgen kunde jag ägna mig helt åt att fortsätta bygget med fårhuset. Fönstren krävde lite tankemöda, pill och tålamod, men till slut gick det.

Fick även spika om lite lock och efter en stund upptäcker jag att mellanrummet mellan två panelbrädor är så stort att mina vanliga, nysågade brädor inte passar. Vad göra? Jodå, jag rotade runt bland de gamla överblivna brädorna från torpet och hittar en bred fin 100-åring som passade som hand i handske. En bräda ämnad för en annan byggnad, på en annan plats, i ett annat århundrade. Nu sitter den på mitt fårhus och är väl det som, om 100 år, är det enda som återstår av bygget. Fast detta bygge står knappt i hundra år med tanke på konstruktionen...men om...bara om...

Trots spår av förödande plastfärg går 100-åringen att återanvända...prima virke.

Ny tändare till min Pelle

Innan sommaren anlänt i år, och då menar jag sommaren, den som infann sig ungefär i mitten av juli, krånglade pellen nästan dagligen. Sedan fick han ett välförtjänt sommarlov och när jag för någon dryg månad sedan började provelda i pellen igen gick han som en klocka. I några dagar. Sedan var han död. 

Han var sten död. Dags att plocka fram instruktionsboken och felsöka. Kom ganska snart på att det måste vara tändaren som lagt av. Och var hittar man en sådan då? Till min amerikanare som typ ingen säljer? Googlade såklart. Fick svar och erbjudande om en hiskeligt dyr sak med orimligt hög fraktkostnad och inget om det fanns en mer lokal återförsäljare, nejdå. Hittade en misstänkt dito i i Mölndal, jag ringde, men nej då! Mejlade ytterligare en i Alingsås, och jodå, jag har två sorter och har inte öppet i helgen, men jag lägger ut den på ett ställe så kan du hämta den när du vill...och ja, fakturan ligger i samma påse. 

Alltså allvarligt! Jag har aldrig träffat mannen i fråga, än mindre anlitat honom för minsta lilla hantverkarjobb och han lägger ut en påse med en tändare till mig, en fullständigt, för honom, okänd människa. Tänk att det fortfarande kan funka på detta vis. Jag blev så glad! Och lika glad blev jag eftersom en kär kollega erbjöd sig att hämta upp den, eftersom hon ändå skulle vägen förbi under helgen. Tack! Tusen tack alla fantastiska människor som finns!

Ny tändare hemma igen.

Att någonting så välordnat och fint förpackat ska skäras loss och bli till någonting som mest liknar en tjuvkoppling.

Tada! Eld i vår spis, igen.

Isolering

De senaste två helgerna har jag bara isolerat i tillbyggnaden. Vilket tacksamt arbete. Det är redan klart.

Hade aldrig trott att det skulle gå så smidigt. Första lasset cellulosaisolering fick jag upp redan förra helgen. Därför var det dags för ett nytt besök på Hus till hus i Alingsås i lördags. Naturligtvis hittade jag en massa annat fint när jag botaniserade bland alla gamla saker. Ett utomordentligt vackert fönster, en ventil till spisen och en massa annat.

Dessvärre infann sig inte den stora kärleken till fönstret förrän jag var på väg hem. Jag insåg att det vackra fönstret hade passat utmärkt i väggen mellan hall och badrum. En liten ljusstake med ett levande ljus i och jag insåg att jag måste ha det fönstret. Frågan är hur jag får ordning på det, naturligtvis var det inte renoverat. Och dessutom är glasen blyinfattade. Inte för att det behöver vara tipp topp, de ska ju bara sitta inomhus, men kittet trillade av bara jag tittade på fönstret. Kanske går det att bara ta bort kittet och lägga på nytt. Oj vad jag vill ha det fönstret.

Det blivande badrummet.

Kaos i det blivande extrarummet.

Badrummet isolerat med första lagret cellulosa.

Sådär ja, badrummet med sina tre lager isolering.

Med fogsvans, märkpenna måttband/tumstock och en pall under
som anhåll gick det som en dans.

Det vackra fönstret jag vill ha i väggen mellan badrum och hall.

Tyvärr var ventilen för stor.

Isolerat, städat och klart. Får nästan en känsla av att snart flytta in.

Sådär ja, nu kan elektrikern och rörläggaren komma.

Pellen har fått sitt gnisskydd.