Flytta ut

Har påbörjat min utflytt till mitt lilla paradis. Husvagnen står klar, nu också med förtält vilket bidrog med ytterligare ca 15 kvadratmeter utrymme. Nu ståtar jag med två rum och kök (mer kokvrå för att tala sanning).

Varje helg tar jag med mig det som saknas. Har inte fått igång elen riktigt ordentlig än och har lyckats lokalisera problemet till värmepumpen. Jaha, så det är därför jag inte har någon värme i vagnen...det är kalllt under kyliga nätter måste jag säga. Får kontakta elektriker i veckan så att detta elementära problem är löst till nästa helg.

Har denna helgen även förstått att vildlivet är påtagligt nära, hörde ett stort (?) djur klampa omkring i natt, rådjur, älg...?!. Undra då hur det kommer att låta när dessa krabater (se bilden nedan) kommer att bo i närheten av mitt hem, fast det klart, då bor jag förhoppningsvis i mitt torp...

Det mest underbara just nu är dock att vakna till de ljuvliga fåglarnas kvitter om morgonen, något bättre än det att vakna till finns nog inte, även om det är halv sex på morgonen.

Förändring i sikte

Hittade två bilder jag gärna visar. Det ena är från börja av april (före) och den andra är från slutet av maj (efter). Jag gissar att jag inte behöver säga så mycket mer.

Praktiska bodar

Har införskaffat två fina bodar också. Håller på att måla dem, men inte kommit så långt än. Har prioriterat trädgårdsarbete så att jag kan skörda tomater, sallad, morötter, rädisor och lök till potatisen. Har även sått mycket blommor som jag hoppas skall gro och så småningom även slå ut i full blom. Skulle tro att bodarna tids nog kommer att stråla i sin faluröda färg.

Har dessutom de senaste veckorna lokaliserat uthusdörrar och vilka färger de traditionellt kan tänkas ha haft. Inte helt lätt skall jag säga. Jag trodde det skulle räcka att lokalisera nejdens alla lador och uthus för att se vilken tradition som finns just där jag skall bygga. Kan säga att färgerna varierar mellan svart till brunt och grönt i en mängd nyanser. Dessutom har jag sett allt mellan klarblå till gråblå färg på vissa, men jag skulle tro att detta moderna påhitt. Förvirringen är total. Jag tror dock att jag har bestämt mig för att svart med något brun brytning är det mest traditionella i mina trakter. Någon som vet bättre? Tar tacksamt emot råd och bättre vetande.

En trädgård mödan värd

De senaste helgerna har jag spenderat mycket utav min tid vid min tomt. Vackert väder och ljusa kväller betyder att dygnet helt plötsligt fått fler timmar och med det blir det också mer gjort. Har svårt att slita mig och komma därifrån när solen gått ner och kvällskylan kommer smygande, har inte särskilt stor uppfattning om tiden när jag är där ute och arbetar. Har dessutom då inte heller hunnit skriva särskilt mycket här på bloggen, men här kommer lite bilder från vad som händer.

Nu när solen så generöst bjudit på sina strålar och regnet sköljt över planteringarna har det börjat växa så det knakar, framförallt i mitt potatisland. Från det att jag kom ut i lördags eftermiddag tills jag åkte hem i söndags kväll hade blasten vuxit flera centimeter. Fantastiskt!

En vacker gammal buskros jag fått i gåva av en kär vän och kollega. Jag hoppas den kommer att trivas här vid gärdesgården och min gamla vildapel. Gillar tanken på att få (och så småningom också dela med mig av) vackra gamla växter, av vänner och bekankta. Det blir en lite mer personlig touch då. När denna buskros vuxit till sig, blommar, min trädgårdssoffa står intill den och jag sitter där och drar in den ljuva doften av rosor kommer jag alltid att tänka på min kära vän.

Även de första perennerna jag planterade i våras har tagit sig ordentligt. Den rosa löjtnanshjärtat blommar för fullt och de övriga plantorna har brett ut sig allt mer. Dessutom går det att sköna pallkragarna som numera är flyttade till min lilla halvö. Det går knappt att förstå att hela denna plätt varit översållad med taggiga björnbärsbuskar.

Lite fler grunder

I och med kursen i helgen återuppstod mitt intresse för gamla husgrunder. Kom på att det nu kan vara idé att lägga ut en del utav de bilder jag under en tid tagit på grunder både i grannskapet dit jag skall flytta mitt torp och ute på Nääs. Här kommer lite dokumentation kring detta.

Lägga stengrund

Så var det dags igen, förkovring ute på Nääs. Denna gången handlade det om kallmurning utav grund. Förra året, när jag gick kursen där vi timrade gavelröstet till iskällaren på Källsnääs, föreslog jag en kurs i just kallmurning och vips så finns de en där i nästa års (läs årets) kurskatalog. Är det inte fantastiskt så säg.

Vi fick pröva kallmurning utav huggen sten och natursten. Grunder i huggen sten förekommer oftast på större och rikare gårdar, framförallt i början av 1900-talet. Naturstensgrunden är den vanligast förekommande och kan ses på många äldre hus, både större hus och mindre stugor. De allra enklaste husen och många uthus har enbart hörnstenar. En timmerstomme behöver bara stöd under knutarna, resten är utfyllnad för att inte djur skall kunna ta sig in under huset och för utseendets skull.

Vi fick pröva att hugga i sten, dela sten, lyfta och leta sten, anpassa grunden efter en bod som skall stå på den så småningom. Vi fick även passa in ett trappsteg som skall leda upp till ingången på boden.

• sten är tungt och det krävs samarbete
• vi blev faktiskt klara med hela grunden
• trappsteget lutar 1cm/m för vattenavrinningens skull

Vitsipporna ute i backarna stå

Se så vackert med vitsipporna i full blom. Våren är nog den vackraste årstiden i vårt land. Tänk att också ha förmånen att få ha dessa små vackra sippor inpå stugknuten.

Potatisland

Nu äntligen är mitt potatisland klart. Jag har satt två tidiga sorter och en sen. Jag som knappt ens äter potatis.

Med tanke på alla timmar jag lagt ner på grävande och blandande av jord, rensande av rötter. Och med tanke på all den träningsvärk jag fått av de senaste helgernas slit så vill det väl ett mirakel till om jag inte snart kommer att bli potatisfrälst och blir det inte nu i sommar kommer jag aldrig bli det, det är ett som är helt säkert. Och då får ni komma och hjälpa mig att äta upp dem. Det blev även lite plats för rödlök i potatislandet, så någonting skall även jag få njuta av.

Oavsett hur det blir med den saken är det väldigt bra med potatis, bortsett från att det mättar magen, så kommer den stora blasten kväva allt ogräs och det är bra med tanke på att det på denna mark aldrig odlats någonting alls faktiskt och förmodligen kryllar av ogräsplantor. Någonting annat som jorden fortfarande kryllar av är björnbärsbuskarnas rötter. Har aldrig sett så mycket rötter i hela mitt liv, stora som små. Får se om potatisblasten tar kål även på dem.