Äggoljetempera

Eftersom det nu har blivit dags för lite mer inomhusmålerier har jag prövat att göra äggoljetempera några gånger under våren.

Jag har följt Skansens recept*med några små förändringar:

denna gången blötlade jag färgpigmentet (ett par matskedar grön umbra) kvällen innan och jag "rev" ner titandioxid och zinkvitt genom ett finmaskigt nät innan jag blandar det med äggoljesmeten. Jag har upptäckt att speciellt titandioxiden har en tendens att bilda små små klumpar i färgen och dessa är svåra att få bort, även om man silar färgen genom en nylonstrumpa innan strykning. 

Färgen är inte särskilt dryg så av dagens färg gjord på: 3 ägg, 3 dl vatten, 3 dl olja och några dl olika pigment räckte till sex stycken brädor (4-5 m långa) målade på en sida och kanterna. MEN färgen är desto roligare att måla med. OCH så blir det så väldigt vackert. OCH inte nog med det, det känns ju helt enkelt underbart att så enkelt själv göra sin egen färg. 

Brädorna tänker jag ha i rummet i tillbyggnaden vilket du kommer att få läsa om i kommande inlägg. 

*http://www.skansen.se/sv/artikel/aggoljetempera

Alla ingredienserna klara.

Riva ner titandioxid så den inte klumpar sig.

Äggoljesmet, se så gul och fin den är. Ekologiska närproducerade såklart.

Äggoljesmet blandat med zinkvitt.

Se vilken fin färg det blev.

Och i den här omgången blir det en betydligt mörkare färg.

Skillnad i mängden grön umbra.

Slipning efter andra målningen, funderar på om jag ska behålla
brädorna med mönstret eller måla en sista gång...

Avlopps-feeling

Ja, du läste helt rätt. Alltså vissa delar är lite jobbigare än andra, vissa delar av husbyggarjobb stjäl betydligt mer energi än andra. För mig är avlopp en sådan energitjuv. Tänk då var glad jag blev när jag äntligen fick lite avlopps-feeling.

Det värsta är att avloppsfrågan har ju varit löst sedan väldigt länge. Det ingår liksom i bygglovsärendet. Men ända från början har jag varit väldigt fundersam om den lösningen jag fått godkänd verkligen är en sådan som jag vill ha. Och svaret kommer nu: NEJ! Det är det inte. Tankemöda har nu, under ett antal månader, gått åt till att försöka klura ut hur jag önskat lösa det hela. Problemet har varit att jag inte är det minsta kunnig på området (det verkar bara krångligt, hopplöst, tråkigt och besvärligt...). Det hjälper inte heller att ringa och fråga på kommunen. Där levereras inga svar inte, snarare känns det än mer komplicerat när luren har lagts på.

Men, det jag ändå på senare tid har bestämt mig för är att jag vill ha en urinsorterande torrtoalett som det så vackert heter. Alltså ingen vanlig WC. Problemet har varit vad som ska komma efter detta. Ska jag ta vara på urinet själv eller koppla på det på BDT-vattnet? Vad behövs det för rening därefter? Vad för slags tankar behövs? Vad gör jag med resten? ...

Så drog jag mig till minnes att jag i höstas, på Hem- och Villamässan, hade träffat på en man som var lyrisk över sin separerande toalett. Jag hade även fått hans nummer ifall jag behövde hjälp eller hade några frågor. Jag ringde för ett par veckor sedan, han kom hit, berättade, visade, skissade och sa sedan: "googla lite och läs på så skriver du ner hur din lösning ska se ut så går jag hem och skissar på det hela så du får med en ritning och sen går du till kommunen och talar om hur du vill ha det."

Sagt och gjort, igår föll den sista pusselbiten på plats och jag kom på att jag ska erbjuda kommunen en unik chans att (gratis!) undersöka mitt system. Jag satte mig och skrev ner min lösning som i korta drag ser ut såhär: jag leder urinet till en IBC-conainer som jag sedan tömmer i min trädgård sommartid. BDT-vattnet leder jag till en annan IBC-container som i sin tur är kopplad till ytterligare en (ev. kan en tredje cotainer komma på tal, om det ska vara nödvändigt). Jag kopplar in en luftpump i den första containern och leder det renade vattnet in i nästa container där det sista slammet separeras. Här är tanken att kommunen kommer in i bilden, det är här de ska ta prover på mitt renade vatten och se om det är tillräckligt rent. Sen, efter det tänker jag att jag kan leda ut det renade vattnet i bäcken och ner i en våtmark. Slammet tänker jag att jag också tar hand om själv. Komposterar det och använder det på ängen eller bränner upp det.

Nu återstår bara att se om även miljöenheten blir lika lyrisk över detta erbjudande som jag är nu. Jag menar, de har ju världens chans att vara nå´t genialt på spåret ;)

Nu var jag där igen...

Jag ska inte oja mig om hur tiden går och att det återigen redan gått en månad sedan senaste inlägget och så vidare och så vidare. 

Vi går rakt på sak istället. Jag har nu rätt dåligt samvete för hur lite tid jag spenderat på mitt lilla torp. Detta trots att jag vid flera tillfällen lovat mig själv dyrt och heligt att aldrig ge mig det. Livet pågår. Det händer så mycket annat också (tro´t eller ej), livet är inte bara byggnadsvård, gamla hus och hårt arbete. Man måste faktiskt även njuta av livet, också. Ett ämne jag inte berört särskilt mycket i bloggen, trots att just konsten att njuta av livet står med bland bloggens "ledord". 

Att njuta av livet just nu innebär att bara gå omkring i min trädgård efter en dags arbete. Att bara se allt det gröna, vackra. Att upptäcka nyutslagna blommor. Att hitta små grodungar i gräset. Att se katternas märkliga jagande och lekar med flygande insekter. Att vattna så att växterna kan fortsätta växa och ge blommor och skörd. Att plocka ogräs. Ja, faktiskt! Att rensa i mina land är njutning.

Eller att snöra på sig joggingskorna och ge sig ut på en springtur nu när fötterna läkt efter ett slitsamt Göteborgsvarv. Att få lov att visa mitt lilla torp för alla mina grannar. Att höra göken gala både morgon och kväll. Att ta en fika eller ett glas vin med en god vän. Att se min systerdotter uppträda och dansa. Ja, listan kan göras lång på sådant som jag ägnat min tid åt...men jag tror minsann att jag nu samlat på mig tillräckligt med energi för att sätta igång med hårdhanskarna. Vänta ska ni få se!

MEN...det är inte hela sanningen. Jag har haft en hel del ångest också. Avloppsångest. Känn på den! Den ångesten kan du läsa mer om i nästa inlägg...

Det här har jag bl.a. pysslat med under våren. Det blev väl närmare 50 mil
före Göteborgsvarvet kan jag tänka.

Så kom den stora dagen. Tyvärr inte till löparens belåtenhet, men jag kom ju i mål.

Ett besök på Härön med kollegorna hos kollega.

Gästgiveriet. Tvåfärgat, gult utåt havet för att synas för kommande gäster, rött mot land.
Röd färg var billig, gul färg var dyr.

Öns första skola, senare församlingshem, nu öbornas gemensamhetshus med bibliotek.

Gökotta med hembygdsföreninen.

En ovanlig syn nuförtiden.

Sprickfärdiga vallmo i trädgården.

Fingeborgsblommorna slå snart ut.

Och så tar vi en runda till. Det blir ett Göteborgs-varv även nästa år.

Oj, vad tiden går...

Vi är redan i slutet av april och senast jag skrev var för nästan en månad sedan. Det måste vara det vackra vädret som gjort att lusten att sitta inne framför datorn inte varit särskilt påträngande. 

Men...här kommer iallafall en liten resumé om vad som hänt den senaste månaden. Den vackra våren har övergått i sommar och denna blandning av vår/sommar är helt bedårande. Inte nog med det, den lockar mer till trädgårdsarbete än husarbete. Det har resulterat i att potatisen sattes redan för ett par veckor sedan (jämför det med 3/5 förra året). Jag har sått grönkål, rädisor, sommarblommor, ärtor, sallad och broccoli. Jag har även planterat ut persiljan jag förgrott inomhus. Tomatplantorna står i ett miniväxthus på utsidan och verkar klara sig bra. Även hängmattan har kommit på plats långt innan april gör sorti.

Och så var det det där med torpet ja...jodå, jag allt skänkt även det tid, energi och arbete. Jag har fått upp en del lock på fasaden och jag har även målat fönstren med linoljefärg. 

En helg blandade jag min första äggoljetempera, lite kladdigt blev det med för små byttor och när färgsmeten skulle silas. Men färgen blev helt underbar. Lätt att stryka på och resultatet blev väldigt vackert. Dessa målade brädor ska snart upp i rummet i tillbyggnaden där jag för övrigt även fått upp en liten råstpontsvägg som vetter mot hallen. Den väggen tänker jag sedan klä med gips och på den kommer så småningom en vacker tapet. Eftersom jag är i en tillbyggnad tillåter jag mig att använda andra och lite modernare material och tillvägagångssätt, men sparar stockväggen mellan de olika delarna synlig för att tydligt markera gränsen mellan det nya och det gamla.

Dessutom har jag haft möte med mina hantverkare som ska ordna med ventilationen och jordluftsintaget i huset. Alltså detta är ett område som jag går vilse i efter fem minuters diskussion. Men jag är helt nöjd och trygg med var vi kom överens om och överlåter detta med varm hand åt dem.

En dag när jag kom ut i torpet hittade jag dessa i en påse,
en fin gåva från mammas goda vän. Tack!

Jomen mustaschfönstret har fått en översyn också.
Det som ska sitta i mellanväggen hall/badrum.

Och så har jag försökt skruva loss de gamla låsanordningarna på två dörrar
som ska in i tillbyggnaden. Lättare sagt än gjort vill jag säga.

Trädgårdsinköp och konsekvenserna av överansträngt ben.
Voltarenkur för att kunna springa varvet smärtfritt den 17 maj.
Det var så jag spenderade min födelsedag...i trädgården en solig aprildag.

Fler lock har kommit på plats. Torpet ser ut som en polkagris och på framsidan
där det inga ränder finns ska verandan sitta så småningom.

Trädgården har fått fler och egentillverkade klätterställningar.
Det är vackert med höjd i trädgården.

Och så har jag förälskat mig i Falu svart :)

Äggoljetempera för första gången. Blev så bra. Var så rolig att måla med.

En olycka händer så lätt. Men så otroligt onödigt på nyrenoverat köksfönster.
Ibland klantar man allt till det.

En liten innervägg på plats. Fick lära mig hur dosfräsen fungerade.
Mina nymålade bräder ligger på tork.

Pappa har sågat upp och kört fram ett nytt lass med lock till torpet.

Denna underbara vackra kungsängslilja.

Hängmattan på plats, vem som nu ska ligga i den i sommar...

Vitt runt fönstren så långt stegarna räckte...har lånat ut några av mina stegar
som skulle hjälpt mig att nå överallt.

Idag har löjtnantshjärtat slagit ut...

...och likaså fänrikshjärtat.

Åh du soliga vår

Vilken underbar helg! Solen skiner och ger så mycket energi och lust att...gräva i jorden ja. Huset har inte fått så mycket omsorg denna helg inte.

Men några lock har jag fått på plats iallafall. Inser att jag inte hade så värst mycket av den vara heller, de är snart slut så då får det bli till att köpa nu då.

Mest tid har jag lagt på min trädgård. Jag har grävt och piffat till mina odlingsplatser. Har lyckats förälska mig i Falu svart. Köpte några liter för att måla "lock" till min innervägg* i tillbyggnaden. Insåg att jag fick väldigt mycket färg över och har nu målat det mesta i trädgården svart.

*Mer om den väggen kommer du att kunna läsa om i kommande inlägg. 

Pilkorgarna har nu gjort sitt och ser riktigt anskrämliga ut.

Med tegel kvar från murstocken så blev det snabbt en
provisorisk odlingsrundel. Ska ju bygga klart mitt hus tänkte jag...

Grävt, plockat upp så många jordärtsskockor jag kunde hitta och gödslat,
allt för att sätta frön och potatis i jorden om ett tag.

Falu svart :) på både pallkragar och skyltar.

Trädgårdsmöblerna har skurats och kommit på plats och
granen ligger nu på rishögen som aldrig bränns upp.

Akleja, löjtnanshjärtan, vallmo, gräslök, vitlök och persilja spirar.

Blev så till mig över fönstret i förra inlägget att jag helt
glömde bort både klaffventilen och...

...att elen nu är färdigdragen i nya delen.

Några lock lyckades jag spika upp innan jag gav upp
för denna helgen.

Fönster och ljusinsläpp

För några veckor sedan var jag på besök hos Hus till hus i Alingsås för att inhandla isolering till min tillbyggnad. Då lyckades jag även förälska mig i ett fönster. Fast kärleken infann sig inte till fullo förrän jag var på väg hem. Efter en 45 minuter lång bilfärd var jag helt såld. Visste precis var det skulle sitta. Och det skulle bli så vackert.

Problemet vara bara att jag aldrig kom iväg för att införskaffa det. Inte förrän igår och jag hade förberett mig på att det förmodligen inte skulle finnas kvar. 

Det egentliga ärendet var att byta ut klaffventilen jag köpte där och som visade sig vara för stor. När jag kom fram var jag tvungen att titta efter om fönstret fanns kvar. Döm om min förvåning när det stod där, precis på samma ställe jag hade lämnat det för ett antal helger sedan. Nu är det mitt! Det behöver en liten översyn, lite nytt kitt och lite mer färg. Men det ska sitta i en mellanvägg så det behövs bara snyggas till lite grann. 

Och, inte nog med det, en mindre klaffventil lyckades jag komma hem med också. Vilken lyckad helg.

Hittade även ett fin fint badkar.

Och en iordninggjord och svärtad Vesta, sparade många tusenlappar på att
slippa införskaffa en ny.

Här har vi den stora kärleken. Lite nytt kitt och lite färg så är det klart.
Den gula färgen kommer hela hallen att få så småningom. 

Här ska det sitta har jag tänkt.

Extra ljusinsläpp i den mörka hallen och ett dekorativt inslag.