Ett år senare

Oj då, ser att det gått ett helt år, nästan exakt, sedan jag skrev sist. Och skäl finns för det. Det har dessvärre inte hänt så hemskt mycket sedan förra sommaren. Har i längre perioder inte haft ork eller energi kvar att lägga på torpet. Det är annat som har tagit kraften, energin och ibland också glädjen. 

Men nu är det semester igen, och jag har kommit igång så smått. Verandan blev inte helt klar förra året så tanken är att få till den i år istället. Drömmer fortfarande om att sitta där med ett glas vin och titta ut över nejden. Njuta av mitt fina hem, gärna i sällskap av någon jag tycker om, en kär vän eller så. Och då är det väl dags att sätta igång nu då eftersom den nejden inte finns kvar så hemskt länge till...

Planen var ju också att det sista rummet på nedervåningen, vardagsrummet skulle stå klart förra året, men det har stått orört så när som på den numera limmålade murstocken då. 

Har målat verandas foder och smygar med den där hastingsgrå kulören jag förälskat mig så i. Den som kräver åtskilliga strykningar innan hen är nöjd. Men snart så...

Idag var det dags för taket i vardagsrummet och den lilla hallen mellan verandan, vardagsrummet, köket och trappan upp till övervåningen. Jag blandade en ny kulör, tänkte att den sandgula färgen, som jag har i hallen och i verandan, skulle passa bra att bryta den vita med då tapeten som ska upp i vardagsrummet går i samma färgskala. 

Men allt går så långsamt och just nu är det väl mest värmen som bidrar till långsamheten, men även annat. Livet står lite på paus, och jag med det. Ibland är återhämtning viktigare än någonting annat. Och så får det vara. Och så är det.

Ottossons titan/zink blandad med en skvätt sandgul till taket i vardagsrummet.

Ny kulör, ny pensel. Lyx.