Lägga golv

I helgen var det så dags...för golvet att läggas. Äntligen har jag spikat klart pappen (i gamla delen). Två lager vindpapp istället för lera blev det i bottenbjälklaget.

Först var det naturligtvis isoleringen som skulle i bjälklaget. Hampaisoleringen som jag hämtade i vintras och som bara legat och väntat på detta. Med kniv och kratta var det bara att börja. Sprätta upp 15-kilossäckarna, strö ut innehållet i påsarna och kratta ut det över bjälklaget. Jag kan ju säga att det dammade en del och hampadammet satte sig i både hals och näsa.

Sedan var det dags att hugga in på granbrädorna som låg i sina långa, fina buntar. Jag ska villigt erkänna att jag tog mig an arbetet med skräckblandad förtjusning. Jag har ju aldrig lagt golv förut, tänk om jag inte kunde. Jag menar...det ska helst bli rakt...jag som inte ens kan såga rakt med en fogsvans. Och så det där med att mäta, jodå, mäta kan jag, men jag kommer aldrig ihåg en enda siffra...hmmm...hur i hela fridens namn kom jag på tanken att flytta ett jäkla torp?

Men det gick som en dans...iallafall de första golvbrädorna. När jag kom till bräda sju eller åtta började det krångla. Den ena brädan efter den andra trilskades, skevade och ville verkligen inte på plats. Efter en tre, fyra olika brädor tänkte jag att det kan inte var fel på fyra nysågade brädor. Felet måste finnas i de som redan är lagda. Och jag började mäta...det var rakt, det var det. Efter många och olika tankar som avfärdades kom jag till slut på att jag kanske skruvat den senaste brädan för hårt, på mittenbjälkarna. Jag menar, bjälkarna är inte helt raka de heller. Jag lossade på mittenskruvarna och vips...nu gick det lättare.

Det var så jag lärde mig att vissa bjälkar behöver salas på för att hamna i lod med de övriga innan de borras på plats. Efter det var det inga problem att få de där fyra golvbrädorna på plats.

Hampaisoleringen strös ut i bjälklaget.

Det ser mjukt och skönt ut...jag hoppas det kommer värma om vintern.

Jag kom halvvägs in i rummet i helgen. Behöver få mått på murstocken innan jag vågar fortsätta.

Det finns att göra

Alltså...det finns att göra här på torpet. I vintras var det fönster, fönster, fönster...och det är det väl i viss mån fortfarande, men nu kan jag variera det med pappspikning (snart klart), lägga isolering i golvbjälklaget, lägga mitt grangolv som nu har kommit, rensa tegelsten till murstocken, lägga panelbrädor på tork... 

Jag har också en del målningsarbete att göra, det är framförallt där fönstren kommer in i bilden just nu. Utöver det målar jag olika prover för att hitta de rätta kulörterna till mitt kök vilket är spännande, men inte helt lätt. Och jag har en del fönster kvar att få ordning på...för att inte tala om fönsterkarmarna...mitt ständiga dåliga samvete. Jag måste bara ta tag i det och hitta någon som kan laga dem åt mig, jag har nog varken tid eller ork att göra dem själv. 

När det gäller den gröna färgen är jag inte helt nöjd, men jag fick en idé när jag läst i senaste numret av Gård och Torp. Grön umbra kanske skulle göra susen. Jag ska nog försöka få till en egen grön färg som passar.

Som om detta inte var nog...jag har en trädgård som börjar vakna till liv och som drar i mig som en magnet. Jag har lovat mig själv att i år får det bli minsta möjliga ansträngning där för att få mer tid till husbygge, frågan är bara om jag kan låta bli.

Direkt från skogen i vintras

Sågades till panelbrädor och lock i vår

Ligger på tork nu

Potatisen ska också i jorden, här den goda Amandine

Fönsterkarmar som ger dålig samvete

Det finns fortfarande några fönster att skrapa, kitta, glasa och måla  

Hjälp - jag blir galen...

När det gäller uppvärmningen av mitt lilla torp har jag ju tänkt en salig blandning av sol, pellets och ved. Har ju dessutom liksom sedan länge vetat vilken pelletskamin jag skulle ha, eller, iallafall två möjliga kandidater. Nämligen Castile eller Mt Vernon från Quadra-Fire.  

När jag nu utforskat saken lite närmare har jag kommit till den tragiska insikten att dessa inte är kanalanslutna, vilket min kamin måste vara då den ska värma upp fler rum än bara rummet där den ska stå. Jag har visserligen hittat andra, fina moderna gjutjärnskaminer  med lite äldre utseende, men tro det eller ej...ingen är kanalansluten. 

De kanalanslutna kaminerna som skulle passa mitt uppvärmningsbehov passar helt enkelt inte mitt hus, eller är det kanske min smak de inte passar? Oavsett tycker jag att de ser ut som små plåtrobotar och skulle bli ett anskrämligt inslag i mitt lilla torp. 

Men det kan väl ändå inte vara möjligt. Det måste väl ändå finnas en snygg, kanalansluten pelletskamin. Annars är det hög tid att börja tillverka det, NU! Jag behöver den förhoppningsvis i höst. Hjälp!

Det är denna som ska ersättas med en kanalansluten pelletskamin.

Vill Sjötorp

För ett drygt år sedan skrev jag om Villa Sjötorp, eller Haegerska villan som den också heter. Nu, i år lyckades jag äntligen komma dit. Söndagsmiddagen var mycket god, men tyvärr lite små portioner och inte särskilt hjärtlig service vilket jag hade förväntat mig i en miljö som denna.

Lite hushistora: bruksägare Emil Haeger som arbetade på Lilla Edets pappersbruk köpte en tomt med vidunderlig havsutsikt på Lyckorna i slutet av 1800-talet. Han ritade själv den villa som han skulle bygga på sin tomt. Husdelarna tillverkades på hans eget snickeri i Lilla Edet, de märktes upp och forslades till Lyckorna på pråmar. 1901 var Villa Sjötorp inflyttningsklart.

Under 40-talet såldes området till en man kallad Kalle på varvet. Han lät makarna Zachau driva pensionat i huset under några år. Därefter kom huset att återgå i pappersbrukets ägo. Då användes det som sommarbostad för de anställda på bruket. I början av 80-talet köptes villan tillbaka av familjen Haeger som nu driver pensionat och restaurang.

(Uppgifterna är hämtade från Villa Sjötorps hemsida)

Entrén skulle man kunna tro, men entrén är faktiskt på andra sidan av huset.

I matsalen stod borden dukade.

Spegel och spegeldörr i hallen.

Golv och golvlist i hallrummet.

Självaste Fru Haeger bodde på nedervåningen.

Husets klocka har nog använts flitigt i sina dagar.

Trappan upp till övervåningen.

Alla rum är olika och unika i inredning och storlek.

Det vackra taket.

Så går vi ner igen då...

I källaren hittar vi toaletterna.

Kakelugnen står i matsalen.

Inte bara vackert hus, även utsikten är helt bedårande.

Hej då! Vi ses säkert någon annan gång igen.

Våren är här...

Våren har äntligen kommit till min del av världen. Och det är jag så glad för...äntligen kan jag sätta spaden i jorden. Det betyder att jag i helgen spenderade en dag i trädgården och en dag med byggnadsvård.

Äntligen kunde jag få upp de här goda knölarna!

Så här mycket fick jag upp...i potatislandet...där det inte ens skulle finnas några.

I söndags bar det i väg för att hämta tegelsten till min murstock.

Orensade (fler finns i ladan)

Rensade.

Under påskledigheten var det ett fantastiskt väder...och mycket tid att jobba på med mitt lilla torp...trots det så hann jag naturligtvis inte så mycket som jag tänkt...att det alltid är på det viset.

Det blev en tur till vackra Sundsby på Tjörn där jag bland annat träffade Färgtrappan

Underbart väder så det var läge att flytta ut fönsterverkstaden.

Sista fönstret på nedervåningen, en milstolpe.

Kittning av fönster har nu återupptagits.

Alla dessa frågor...

Har turen att ha ett arbete där jag har påsksemester en vecka och inte nog med det...vackert väder att arbeta ute. Det finns dock ett orosmoment...jag blir nämligen tokig...på alla dessa frågor som just nu far fram och tillbaka, likt ett oroligt febertillstånd. Frågorna följer mig dag som natt.

Vilka kulörer ska jag ha i taken, på väggarna, på fodren, dörrarna? Vilken pärlspont ska jag välja? Lerklina eller inte? Vilken typ av linoljefärg ska jag använda? Vilket grangolv ska jag köpa? Vilka längder? Hur många kvadratmeter? Hur ska jag dra regelväggarna mellan hallen och badrummet respektive gästrummet i tilllbyggnaden? Raka väggar? Diagonala väggar?

Jag tittar på mina undangömda prover på hur det såg ut i det gamla huset, men inte blir jag klokare för det. Grönt har jag förstått att det var på det mesta, igår hittade jag ytterligare en grön nyans...kan hela köket ha varit i grönt? Jag minns att jag läst någonstans att man ofta hade samma färg eftersom det var lättast, men blir det inte lite väl grönt? Man kan ju skifta i olika gröna nyanser kanske?

Jag har iallafall varit ute på Sundsby på Tjörn och fått med mig ett färgprov som jag tänker borde passa. Jag håller som bäst på att pröva olika brytningar av den färgen. Vi får se hur det hela slutar.

Färgtrappan och Ekhagens byggnadsvård fick ett besök på påskaftonen.

Återskapa

Jag har gått igenom de gamla bilderna från demonteringen av mitt torp och det är en intressant och viktig syssla har jag förstått. Dels påminns jag om hur allt sett ut, alla detaljer som faktiskt är svåra att minnas trots att det inte gått så väldigt lång tid. 

Dessutom hittar jag nya spår...eller rättare sagt...saker jag förut inte tänkt på, som att taket i rummet förmodligen hade en annan färg än den som fanns som ursprungsfärg i köket. Den upptäckten gjorde mig glad eftersom jag inte ville ha allt i grönt. 

Dessutom återkom en tanke när jag såg bilden med den lilla reglade innerväggen, en tanke jag fick redan när jag rev den. Kan det inte vara så att dörren in till rummet tidigare suttit där istället för i köksväggen? I och med den tanken började jag även fundera om det vore en bättre lösning eftersom jag då får en extra väggsnutt i köket. Istället skulle det då bli fyra dörrar i den lilla hallen mellan kök och veranda, en åt varje väderstreck. Det betyder att jag måste gå in i hallen för att komma till rummet, istället för direkt från köket. Är det ett problem tro? Eller är det bara praktiskt?

När taklisten var borttagen var det lättare att se färglagren på takpanelen.

Rummet med dörren in mot köket.

Den reglade väggen mellan rummet och hallen.

Här syns konstruktionen tydligare mellan rum och kök och rum och hall.

Helgerna i mars

Det erbarmligt vindpinade kalla vädret håller i sig, fördelen är att det inte regnar. Därför ska jag försöka få hjälp med taket så snart som möjligt, det är bara det att jag inte är säker på den föreslagna takkonstruktionen...hmmm alla dessa beslut.

Den värsta dagskylan har dock lagt sig och solen skymtar fram titt som tätt och tur är väl det för då stiger temperaturen över plusstrecket vissa timmar. Därför har jag de senaste helgerna kunnat variera mina arbetsuppgifter något, vilket är hemskt mycket roligare än att bara hålla på med de eviga fönstren. Spika lite papp i bottenbjälklaget, slipa lite fönster, plocka ut lite fönsterglas och måla lite fönster. 

Jag håller även som bäst på att försöka bestämma mig för vilket golv jag ska ha. Jag verkar inte få tag i något gammalt grangolv, så det får bli nytt. Jag måste beställa det i början av nästa vecka så jag kan lägga det när jag är ledig under påsk.

Februari och bokrea

I slutet av februari kommer varje år den underbara bokrean. Hann med en snabbtitt och hittade en massa fina böcker. Men med tanke på den lilla plats jag för tillfället har så blev det bara två bokfynd i år.

Jag föll direkt...först en kakboksklassiker och sedan en trädgårdsbok :)

Denna vackra text finns att läsa i Svenska ödehus